"Det är ljuvligt att ha barn, men tröttsamt. Efter en hel helg med Charlie är jag mycket tröttare än vad jag är efter en hel arbetsvecka. Det kan ni tänka på, alla ni män som kommer hem om kvällarna och blir sura på att era mammalediga fruar inte har tagit undan disken. Det är mycket mer än ett heltidsjobb att ta hand om en bebis. Och det är rena semestern att jobba. Det är oförskämt och oförstående av männen att bli sura på sådana saker. Ert resonemang är att eftersom de är hemma hela dagarna så kan det väl inte vara så mycket begärt att de också gör det ena och det andra i hemmet. Men oftast är det för mycket begärt. Ni män som går runt och gnäller när ni kommer hem har inte förstått vad det innebär att ta hand om en bebis. Ni kanske inte är så närvarande som ni borde vara. Ni kanske borde tänka på det istället för att gå runt och klaga."
-Alex Schulman
Till mina nära som har bebisar/barn hemma. Visst är det underbart!? Men det går inte att komma ifrån att man ibland står där med barnet på axeln, stekspaden i andra handen, överkokta potatisar, telefonen som ringer och hjärnan går på högvarv för att man inte sovit på ett par, tre nätter..
Alex Schulman vände sig till de arbetande männen, men jag tycker man ska ta det till sig själv. Att man gör ett jättebra jobb! Det är inte ledighet att vara föräldraledig, det är ett jobb. Världens bästa jobb! Man ska inte försöka vara världens super-mamma, det är man ändå.
Självklart är det många män som inte förstår vad det innebär. Så är det.. Många män anser att det är kvinnans jobb trots att vi lever på 2000-talet och har ett jämlikt samhälle, många män vill inte förstå, många män har aldrig prövat på situationen att vara själv med ett barn, många tror att det är mycket lättare för kvinnan. Men jag tror ändå att idag så är båda föräldrarna lika mycket föräldrar. Männen vill vara med sina barn och få en egen relation, vara en förebild och framförallt ta tillvara på all den tid och kärlek man får av barnet. Männen förstår kvinnans behov av att få jobba, göra karriär. Jag tror och hoppas att det är så idag. Att vi har insett att både mamman och pappan är lika mycket föräldrar.
onsdag 21 oktober 2009
tisdag 20 oktober 2009
Nu var det länge sen..
Ja det var det verkligen!
Det har varit mycket nu. Jag har börjar jobba lite smått och det är verkligen jättekul, dock känner jag ju en viss seperationsångest från min lilla guldklimp. Han har ju varit med mig dygnet runt tidigare och nu kan det bli så att jag kanske får umgås med honom två timmar innan det är läggdags vissa dagar. Jag är ju inte rikigt van det. Men det går jättebra!
Det är höst och det är inte så mycket annat än jakt som hägrar just nu. Andra älgjakts veckan bodde vi mestadels i Storsele med familjen Johansson och några fler från Skellefteå, så mysigt vi hade. Eva och Sandra passade William ibland så jag också fick vistas i skogen. Kvällarna blev det massa surr.
Snön har ju som sagt lagt sig här och en som är glad över det är William! och även jag då jag tycker att det blir å mycket renare. Fast egentligen är det ju inte bra eftersom marken inte får frysa till ordentligt. Vi åker bob, åker spark, smakar på snön och blir förbannade över att det är så bökigt att ta sig fram när man har så mycket kläder.
För två helger sedan åkte William på utflykt med farmor, sina fastrar och kusin till Östersund på badhuset. Han hade haft jätteskoj! Det verkar vara ett badhus som passar de yngre barnen.
Marika och hennes familj har flyttat till en jättefin lägenhet där vi redan hunnit vistats en hel del. Hon bjuder på massa gott varenda gång vi kommer, och skickar även med oss nybakt bröd hem! Marika är en bra vän, hon lyssnar när jag behöver få prata av mig.
Jag lägger ut en bild på William från hans 1-årsdag, tycker den är så fin. Han är djupt koncentrerad på att träffa spiken.
Det har varit mycket nu. Jag har börjar jobba lite smått och det är verkligen jättekul, dock känner jag ju en viss seperationsångest från min lilla guldklimp. Han har ju varit med mig dygnet runt tidigare och nu kan det bli så att jag kanske får umgås med honom två timmar innan det är läggdags vissa dagar. Jag är ju inte rikigt van det. Men det går jättebra!
Det är höst och det är inte så mycket annat än jakt som hägrar just nu. Andra älgjakts veckan bodde vi mestadels i Storsele med familjen Johansson och några fler från Skellefteå, så mysigt vi hade. Eva och Sandra passade William ibland så jag också fick vistas i skogen. Kvällarna blev det massa surr.
Snön har ju som sagt lagt sig här och en som är glad över det är William! och även jag då jag tycker att det blir å mycket renare. Fast egentligen är det ju inte bra eftersom marken inte får frysa till ordentligt. Vi åker bob, åker spark, smakar på snön och blir förbannade över att det är så bökigt att ta sig fram när man har så mycket kläder.
För två helger sedan åkte William på utflykt med farmor, sina fastrar och kusin till Östersund på badhuset. Han hade haft jätteskoj! Det verkar vara ett badhus som passar de yngre barnen.
Marika och hennes familj har flyttat till en jättefin lägenhet där vi redan hunnit vistats en hel del. Hon bjuder på massa gott varenda gång vi kommer, och skickar även med oss nybakt bröd hem! Marika är en bra vän, hon lyssnar när jag behöver få prata av mig.
Jag lägger ut en bild på William från hans 1-årsdag, tycker den är så fin. Han är djupt koncentrerad på att träffa spiken.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)