titta hit och dit!

William har sagt "titta" länge, men nu har han börjar med "titta här" och "titta där". Så nu får vi gå runt och titta på i princip allt :) Han säger även "vovve där/här". Imorse när vi låg i mös i sängen så säger han "mamma här" och klappar mig på axeln. Det är så roligt att det värmer i hjärtat.

Det har varit lite turbulent på sistonde eftersom lilleman klättrade och bröt armen i torsdags... Jätteotäckt! tänk om man på något vis hade kunnat ta över hans smärta, så han slapp den. Men han har varit jätteduktig på alla vis, och när han vaknade ur narkosen såg vi direkt att han hade mindre ont. Det tog inte nån lång stund innan han var nere på golvet och spexade. Sen vi kom hem har han varit precis som vanligt, det finns ingen stopp på ungen! Jag följer som en hök efter honom så han inte ska hitta på någon bus. Efterdom han har gips från axeln och ner kan han inte använda armen särskilt bra och det blir såklart tio gånger svårare att ta emot sig när han snubblar. Men jag är så glad att han inte har ont nu, han bryr sig inte ens om armen. Men det kan ju bli värre när det börjar läka ihop riktigt.. och om det blir varmare väder.

Tänk att på bara några sekunder kan livet förändras helt och hållet. På bara några sekunder har man blivit överkörd, överfallen eller drunknat. Det är just dom där sekunderna som är svår att rå över. Det är sånt som händer, men det är lika jävligt för det.

Min älskade pojk, tänk vad mycket som kommer hinna hända under hans uppväxt. Ojojoj, som tur är så är han en kämpe och tar allt med en klackspark. Det ända jag kan göra är att finnas hos honom, och det är väl det bästa man kan göra.